Vi ligger alla ute i hallen och småslumrar lite. Så helt plötsligt så börjar Hera låta jättekonstigt. Hon gnäller lite och låter så märkligt när hon andas. Matte hör inget! Vi börjar trampa omkring för att matte ska märka något.Så, äntligen kommer hon ut i hallen, sätter sig ned bredvid Hera och undrar vad det är. Hera bara tittar på matte och fortsätter att gnälla och har svårt att andas. Då tar matte upp Hera i knät och stoppar ett finger i munnen på henne och ut kommer en bit av en tuggpinne. Oj, vad glad Hera blev när hon kunde andas igen. Hon visste inte hur många pussar hon skulle ge till matte. Vi blev alla lika glada. Sedan blev vi lite trötta. Här sitter Hera tillsammans med Summer och Romeo och tar igen sig. PUH! vilken pärs. Tänk om matte inte hade kommit, eller om hon inte hade varit hemma. OJ, OJ, OJ!!!