Idag blir det inga bilder för det har inte hänt så mycket. Tikarna blir bara tjockare och tjockare.

Zäta har varit lite dålig i magen, men hon äter och dricker som hon ska. Jag antar att hennes mage kommer att vara så här någon veckan framöver.

Vi har inte kommit på några bra namn på tikarna. Har ni några förslag? Ett av mina förslag är Stella och Luna (Stjärna och Måne på italienska).

Inatt var en jobbig natt. Jag tror Zäta väckte mig var eller varannan timme för att hon behövde gå ut. Tillslut var jag så trött så jag nästan började gråta. Men jag vet att det kan bli så här, de har svårt att hålla sig. I sådana här fall önskade jag att jag hade haft en trädgård eller iallafall haft en uteplats. Springa upp och ned i trapporna var ingen hit.

Det är fortfarande svårt att väga de små valparna, men jag tror att de idag vägde ungefär 190-200 g, de är faktiskt ganska stora och tunga bara efter 3 dagar i livet. Här kommer lite nya bilder.




Zäta var ju lite dålig på att äta och dricka igår, men idag är hon precis som vanligt. Har ätit två stora skålar med mat och druckit bra med vatten.

De växer och frodas, våra fina tjejer.

Jag blev lite orolig över att Zäta helt plötsligt inte ville äta någon mat. Hon som är ett riktigt matvrak annars. Så idag gjorde jag iordning kokt kyckling och ris. Och det tyckte hon var gott. Så jag får väl ge henne detta i några dagar, sedan kommer hon nog att gå tillbaka till sin vanliga mat.

Vill ni se lite nya bilder på valparna?

Först den ljusare tiken




Den mörkare tiken

Inatt blev jag lite orolig för Zäta, hon andades så häftigt och kunde inte riktigt komma till ro. Jag tror att hon höll på i över en timme. Först tänkte jag att det kanske berodde på att det var så varmt i rummet, eller för att hon blev lite stressad över att jag inte riktigt kunde slappna av. Det var så många nya ljud helt plötsligt.

Ja, så till slut ringde jag Bagarmossen för att höra. De frågade om jag hade tagit tempen och det hade jag ju inte. Sedan sa de att om hon började krampa så måste jag komma in direkt för då kunde det bero på kalkbrist. Tror ni att jag blev mindre stressad nu? Ja, jag tog iallafall tempen på Zäta och den visade på 37,4 och det är ju ganska lågt, men efter en liten stund så lugnade hon ned sig och somnade till slut.

I morse möttes jag av en Zäta som viftade på svansen. Ett gott tecken. Hon är lite dålig på att dricka vatten, så jag får hålla fram vattenskålen lite då och då. Och det är faktiskt likadant med maten. Så jag handmatar henne. Det är ju så viktigt att hon får i sig all den näring hon behöver nu när hon diar.

Här kommer lite nytagna bilder på de 2 små underverken. Det har varit ganska svårt att få en vikt på dem, men efter lite trixande så vägde den ljusare tiken ca 158 g och den mörkare 160 g (hanen vägde 151 g). Jag har inte vägt de idag, men man ser att de har fått mat i sig.



Jag ska försöka att ta lite närbilder i morgon.

Tack ännu en gång för alla grattishälsningar!

Dagen började med att jag tog hundarna på en kort promenad runt kl 6.15. Nästan direkt efter att vi hade kommit hem igen så började Zäta att bädda i valplådan. Klockan hann väl bli runt 7.30 när den första tiken kom. Hon kom med huvudet först. Det tog en liten stund innan jag fick henne att skrika till ordentligt, mycket torkande, blåsa lite i nosen osv.

Nästa tik kom ungefär 30 minuter senare. Hon kom med bakdelen först och hon sprattlade redan innan jag hade fått ut henne ur fosterhinnan. Hon var också snabbast fram för att dia.

Sedan tog det nästan en timme innan hanen föddes. Han kom med huvudet först och fosterhinnan satt inte runt huvudet utan runt midjan. Den måste ha brustit när han var på väg ut. Han var mycket slöare än tikarna, så jag gjorde allt jag kunde för att få honom att överleva. Jag tror att jag höll på i en timme, men tillslut gick det inte längre utan han bara somnade. När jag skriver detta så blir jag så ledsen. Jag vet att jag gjorde allt som gick att göra, men tanken gnager ändå. Tänk om jag hade kunnat göra något mer?

Nej, nu ska jag inte vara ledsen, utan visa de fina bilderna på världens finaste tikar. Jag försökte väga dem, men de rörde sig så mycket, så vågen hann inte uppfatta vikten. Men jag ska prova i morgon igen, så kan jag på ett ungefär säga hur mycket de vägde idag.




Jag tog några bilder på hanen också. Om ni vill se hur han såg ut så kommer bilden här.


Nu hållere jag tummarna för att tikarna får må bra och växa sig stora och starka.

Först vill jag tacka alla som har skrivit här och önskat oss lycka till. Det har verkligen värmt.

Zäta födde 3 stycken valpar i morse, 2 tikar och en hane. Tyvärr klarade sig inte hanen. Jag tror att jag höll på i nästan en timme, men det gick inte.

Bilder och mer info kommer senare idag.

Kram till er alla!

Hon har det ganska jobbigt nu, stackarn.

Men det är inget fel på aptiten. Hon äter precis lika mycket som vanligt.

Men när vi var ute på första turen nu på morgonen, så ville Zäta efter en stund inte gå längre. Såg ut som om hon knäade lite med bakbenen, så jag fick bära henne den sista biten.

Så fort vi kom hem så gick hon till valplådan för att kolla lite. Nu ligger hon och sover. Vi får se vad som händer idag. Det är dag 54 nu.

När jag var ute nu med Zäta och Hera så såg jag att något hängde ut från Zätas bakdel. Jag tror att det var slemproppen. Så nu ska jag rusa iväg och göra några små ärenden. Vill inte vara hemifrån för lång stund om något skulle hända.

Skynda, skynda, skynda!!!

Dottern kom förbi idag för att först och främst hälsa på sin hundar Zäta och Hera, men sedan kikade hon även på valplådan och hon tyckte den var helt OK. Både Zäta och Hera har legat i den, så den kommer att bli hur bra som helst.

Yoda ville också prova, men jag sa NEJ och då gick han därifrån.

Zäta har t.o.m. bäddat runt lite, så det kanske är dax snart. Förra gången födde hon på dag 55, idag är
det dag 52.

Ni får hålla tummarna att allt går bra.

Jag har nu gjort iordning en valplåda, men ni får inte se den förrän imorgon, för dottern måste få godkänna den först. När Summer fick Romeo använde jag en valplåda i trä som dottern hade byggt. Men vi tycker den är lite för stor, så nu får det bli något mycket enklare.

Så titta in imorgon så får ni se.

Då var det full fart i Zätas mage. Det rörde sig över hela. Undrar hur många det kan vara därinne? Ska försöka filma ikväll så ni får se hur det ser ut. Men om ni inte kan hålla er så kan ni gå in under kategorin Zätas 1:a kull och kolla hur det såg ut förra gången.

Tiden går så fort och snart är det dags, så idag åkte jag ut till IKEA för att inhandla lite småsaker som...

Det blev två filtar + 6 st små handdukar.

Vi har ännu inte bestämt vilken sorts bädd som Zäta ska få föda sin valpar i ännu. Förra gången, då fick det bli en vanlig kartong och det gick bra med den. Summer och Zätas Mamma Minus födde sina valpar i en valplåda som dottern hade byggt. Ja, vi har lite tid kvar, så det löser sig.

Magen blir större och större, men ännu så ätar Zäta med samma goda aptit och det är skönt. Jag blandar det vanliga torrfodret med valpfoder, så hon får lite extra i sig. Mot slutet utav dräktigheten brukar de äta lite mindre på grund av att det får inte plats med så mycket mat. Så jag tycker att det är skönt så länge hon äter upp den maten hon får.

Om man ska gå lite efter vad man kan läsa om i litteraturen så borde

fostren vara ca 7 cm långa och man kan se att delar av rörbenen har börjat att förbenas. Päls börjar växa runt dag 45.

Ja, jag vet inte. Det kanske bara är ett önsketänkande från min sida. Men både igår kväll och i morse tyckte jag att det kändes som en liten, liten rörelse inne i Zätas mage.

Tänk, jag tycker Zätas mage växer fortare den här gången, men det är nog bara jag som inbillar mig. Hon har börjat att vagga lite när hon är ute och går, men hon kan fortfarande springa som hon gjorde idag, när vi var ute i ösregnet. Då ville hon komma in så snabbt som möjligt.


Zäta börjar få lite jobbigt att ligga ned. Magen tar emot, så hon ändrar ställning väldigt ofta.

Ja, som ni har sett så har Zäta fått en liten mage. Är hon dräktig eller skendräktig? Ja, det är frågan. Kan ännu inte känna några rörelser som tyder på att det finns några valpar därinne.

Men när tiken har kommit så här långt  så

Embryot liknar nu en hund och kallas foster. Fostren har utvecklat ögonlock som täcker ögonen, och ytteröronen som täcker öronöppningen. Man kan också avgöra könstillhörigheten. Förbening sker av bröstben, bogblad och revben. Fosterblåsorna har nu blivit så stora att de fyller ut hela livmodern så att denna får ett mer jämntjockt utseende.

Ja, så här ser Zäta ut nu. Nog är det något där inne alltid.

Zäta är i vanliga fall en ganska smal hund, men det är hon inte nu.

Idag har Zäta mått illa 2 gånger, båda gångerna direkt efter att hon hade ätit. Jag läste i en av mina hundböcker, att mellan 15 - 28 dagar kan tiken må illa och det betyder troligen att hon är dräktig.

Ja, ska man ta detta som ett tecken på att det finns någonting i hennes lilla mage?

Vi väntar och ser.

Ja, jag vet inte vad jag ska tro. Är Zäta dräktig eller ej. Jag har försökt att jämföra Zäta med de andra två tikarna som är här hemma. Känna på deras magar och sedan på Zätas. Ena minuten tycker jag att det finns en viss skillnad medans i nästa sekund, så känns de helt lika. Ja ja, det är bara att fortsätta och vänta.

Ifall nu Zäta skulle vara dräktig så bör detta ske inne i lilla magen

Livmodern är markant förstorad. Embryot är 17-27 mm. Första förbeningen ses på huvudbenen. Ögonen syns tydligt och man anar öronens plats liksom de båda spenraderna. Vid bukpalpation är fosterblåsorna ovala och ca 25 mm stora.