Zäta 10 år

Hej igen,
 
Jag ska väl inte bara skriva om sorgliga saker utan här kommer en glad händelse.
 
Den 23 juli fyllde Zäta 10 år. Hon är en helt underbar hund som alla älskar. Tur att vi har dig och Romeo, annars skulle livet vara så innehållslöst.
 
 

Älskade Hera

Inte en gång till !!!
 
Det är fortfarande ofattbart att Summer, min älskade hund inte finns längre, men att även Hera skulle ryckas ifrån oss bara några veckor senare, nej det går inte att ta in. När jag kommer hem från jobbet om dagarna så tror jag fortfarande att fyra så underbara chihuahuor ska komma och möte mig vid ytterdörren. Men nej nu är det bara två kvar, Romeo o Zäta.
 
Hera var med om en olycka i hemmet som jag inte orkar gå in på och hon dog i min famn. Det var en av de mest fruktansvärda händelser som jag någonsin varit med om. Jag ryser fortfarande när jag tänker på det och hela förloppet spelas upp i min hjärna gång på gång.
 
 
Den 12 juli fick även du Hera vandra över regnbågsbron. Där får du träffa Ellie, Yoda o Summer och ni får springa omkring och leka tillsammans. Du hade iallafall ett långt liv, du skulle i september fyllt 16 år.
 
Bildresultat för regnbågsbron hund
 
Vi saknar dig väldigt mycket Castillo's Hera My Black Beauty.
 

Älskade Summer

Jag trodde aldrig att du skulle lämna mig så hastigt. Jag var inte alls beredd. Hur kunde det bli så här? Ja, jag vet att du hade dåliga tänder och att vi behövde fixa till dem. Du hade gått ned i vikt. Men du åt mat varje dag och var glad och busade med Romeo, lite då och då.
 
Vad var det som gick fel? Ingen vet. Vi hade tid på Årstakliniken i måndags den 26 juni kl 10.15. Innan veterinären skulle söva dig så kollade de ditt hjärta och tog även blodprov för att se om allt var OK med dig. Och allt verkade vara bra. Du var ganska omtöcknad när du vaknade upp, men så har det alltid varit. Du sov ganska mycket på eftermiddagen och kvällen, men det verkade helt normalt. När vi vaknade på morgonen så hade du mått lite illa, men det var inget konstigt med det heller. Vid lunchtid mådde du illa igen. Jag tyckte att det fanns blod i det du spydde upp så jag ringe veterinären direkt. Jag sa att vi måste få komma med detsamma. Och det fick vi.
 
Hos veterinären spydde du en gång till och då säg även veterinären att det fanns blod. Då bestämde jag att det nog var dags för dig att få somna in. Det fanns inte något veterinären kunde göra.
 
Usch, det är så jobbigt att skriva om det här. Tårarna rinner och jag ser knappt vad jag skriver. Älskade Summer, jag ville inte att du skulle lida mer. Det var bättre att du fick somna.
 
Summer, du var min första hund som jag skaffade som vuxen. Du var väldigt speciell i ditt sätt att vara. Ville alltid göra på ditt sätt. Gå i din takt, stanna, lukta på blommor, tänka lite, gå en bit till och stanna igen för att fundra om du skulle gå vidare eller kanske be matte om att få bli buren en stund.
 
Du älskade din son Romeo väldigt mycket och tvättade honom i ansiktet varje dag. Du älskade också alla andra valpar som du fick träffa, som Ruth o Siri samt Leo, Love och Elsa. Du ville ta hand om dem precis lika mycket som deras mammor Zäta och Ruth ville. Ibland gick det bra, ibland blev det lite gruff. Men det brydde du dig inte om, det var ju så mysigt med valpar.
 
Älskade Summer (Novatrix Summer-Queen) Du fick ett långt liv 13 år och 2 månader. Men jag hade gärna velat ha dig ett tag till. Jag var inte redo, men jag tror att du var det.
 
Du kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta.
 
 

RSS 2.0