Som en blixt från en klar himmel

Den utav våra hundar som alltid har varit frisk, som födde sina valpar snabbt och utan komplikationer, hon som jag alltid har sagt att "Zäta, hon har aldrig varit sjuk". Ja, så kanske jag aldrig skulle ha sagt. Men det har varit så i 10 år.
 
Det började med att Zäta blev skendräktig och ett utav juvren svullnade upp väldigt. Hur mycket jag än masserade och försöka mjölka ur så försvann inte svullnaden. Zäta blev väldigt låg och brydde sig inte om någonting, ville knappt gå ut. Så fick hon feber 39,9. Jag ringde till Bagarmossen och dem vill att att vi skulle komma in direkt. På Bagarmossen kollade dem henne noga och då upptäckte dem förutom det svullna juvret ett litet blåsljud på hjärtat. Va! blåsljud på hjärtat, det har ingen upptäkt tidigare. Jag blev helt chockad.
 
Zäta fick smärtstillande, antibiotika, Galastop som skulle stoppa mjölkproduktionen. Vi åkte hem. Nästa eftermiddag blev Zäta sämre och hade feber på 40,2. Naturligtvis åkte vi direkt tillbaka till Bagarmossen och där blev hon inlagd. Det här hände förra torsdagen. På lördagen fick jag komma och hälsa på Zäta i 10 min. Hon verkade helt apatisk. Hon reagerade inte på någonting, hon åt inte själv och allt verkade så hopplöst. 
 
Tack och lov piggade hon på sig och nu i måndags fick hon komma hem igen. Nu mår Zäta toppen, är sitt gamla jag igen. Men hon har ett hjärtfel så hon får äta medicin resten av livet. Men det gör inget. Huvudsaken att hon mår bra igen.
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0